Det förstärkta laglottsskyddet

När en person avlider ska kvarlåtenskapen (tillgångarna minus skulderna) fördelas mellan arvingarna. Bröstarvingar, den avlidnes barn (eller barnbarn om något barn avlidit), har enligt ärvdabalken rätt till lika del av arvet.

Den avlidne kan genom testamente bestämma att kvarlåtenskapen ska fördelas på annat sätt. En bröstarvinge har dock alltid rätt till sin laglott, som utgör hälften av arvslotten. Om den avlidne till exempel har tre barn är varje barns arvslott en tredjedel av arvet, och laglotten därmed en sjättedel. Skulle ett testamente innebära att en bröstarvinge inte kan få ut sin laglott, kan denne begära jämkning av testamentet för att tillförsäkras sin laglott.

Gåvor som likställs med testamente

Har den avlidne under sin livstid gett bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställas med ett testamente, ska vid beräkningen av laglotten värdet av gåvan läggas till kvarlåtenskapen, om det inte finns särskilda skäl som talar emot detta. Detta kallas det förstärkta laglottsskyddet.

När tillämpas det förstärkta laglottsskyddet?

Det finns främst två situationer där regeln kan bli aktuell:

1. När arvlåtaren är medveten om nära förestående död.

   
   

   Om arvlåtaren vid gåvotillfället hade anledning att räkna med att snart avlida – till exempel efter besked om obotlig sjukdom – och därefter ger bort egendom, kan gåvan betraktas som ett sätt att ordna successionen efter sig.

2. När arvlåtaren behåller nyttan av den bortgivna egendomen.

   
   

   Om arvlåtaren ger bort något men ändå fortsätter att nyttja eller dra nytta av det, kan gåvan också likställas med ett testamente. Det kan till exempel röra sig om att arvlåtaren ger bort sin bostad men bor kvar i den, eller att arvlåtaren behåller avkastningen från egendomen. I dessa fall kan regeln tillämpas även om det gått lång tid mellan gåvan och dödsfallet.

   
   

Det krävs i båda fallen att arvlåtaren kan antas ha haft en avsikt att ordna successionen efter sig. Om gåvan däremot haft ett rent livsinriktat syfte – exempelvis att ekonomiskt stötta någon – är bestämmelsen normalt inte tillämplig.

Rätt till talan och återbäring

Om en arvlåtare genom gåvor har minskat kvarlåtenskapen så att en bröstarvinge inte kan få ut sin laglott, kan bröstarvingen väcka talan i tingsrätten mot den som mottagit gåvorna.Talan måste väckas inom ett år från det att bouppteckningen avslutats, vilket som huvudregel sker när bouppteckningsförrättningen hållits med dödsbodelägarna.

Om det förstärkta laglottsskyddet anses tillämpligt, kan mottagaren av gåvan bli skyldig att återbära egendomen eller ersätta dess värde till dödsboet. Ersättningen ska motsvara det belopp som krävs för att bröstarvingen ska kunna utfå sin laglott.

Har du frågor kring det förstärkta laglottsskyddet eller behöver hjälp att bedöma om en gåva kan påverka fördelning av arvet?

Du är varmt välkommen att höra av dig till mig för rådgivning.