Ekonomiskt våld – den dolda makten i relationer

Ett familjerättsligt perspektiv

Ekonomiskt våld är en form av kontroll och maktutövning som ofta sker i det tysta. Det kan förekomma i alla typer av relationer – mellan makar, sambor, separerade eller mellan föräldrar och vuxna barn – och får ofta långtgående juridiska och praktiska konsekvenser.

Till skillnad från fysiskt våld lämnar ekonomiskt våld sällan synliga spår. Det handlar i stället om att den ena parten genom ekonomiska medel begränsar den andres självständighet, valfrihet och möjligheter att leva ett eget liv.

Vad är ekonomiskt våld?

Ekonomiskt våld kan ta sig många uttryck, till exempel att:

• neka den andre tillgång till gemensamma pengar eller konton

  
  

• kräva redovisning av alla inköp

  
  

• kontrollera, ta eller undanhålla inkomster

  
  

• ta kontroll över den andres bank-id, mail och mobiltelefon

  
  

• tvinga någon att skriva under avtal, lån eller överlåtelser

  
  

• hindra personen från att arbeta eller studera

  
  

• använda juridiska eller ekonomiska verktyg – som skulder, bolag eller egendom – för att skapa beroende

  
  

Det är inte ovanligt att den utsatta personen först långt senare inser att hen varit ekonomiskt kontrollerad, eftersom beteendet ofta byggs upp gradvis och normaliseras inom relationen.

Juridiska konsekvenser i familjerätten

Ekonomiskt våld är inte en egen brottsrubricering i svensk lag, men det får starka konsekvenser i familjerättsliga sammanhang.

Vid skilsmässa kan det ekonomiska våldet påverka hur egendom och skulder ska delas. En make kan exempelvis ha fört över egendom till sig själv eller till någon närstående för att undvika att egendomen ska ingå i bodelningen. Då kan reglerna om vederlag och jämkning bli aktuella (se 11 kap. 4 § ÄktB).

Vid samboförhållanden kan ekonomiskt våld ta sig uttryck genom att en part står som ensam ägare till bostad eller bohag som inköpts gemensamt samtidigt som ett samboavtal upprättats. Detta kan försvåra att en rättvis bodelning uppnås.

Vid föräldrarelationer kan ekonomiskt våld handla om att den ena vårdnadshavaren använder barnbidrag, underhållsstöd eller gemensamma tillgångar som ett sätt att utöva makt. Här kan både familjerättsliga och socialrättsliga skyddsmekanismer bli aktuella.

Bevisning och skydd

Den som är utsatt för ekonomiskt våld befinner sig ofta i ett svagt bevisläge. Därför är det viktigt att spara dokumentation: kontoutdrag, sms, e-post, kvitton eller kopior av avtal. Det kan få stor betydelse vid en bodelning, tvist om underhåll, eller i socialtjänstens bedömning av situationen.

Ekonomiskt våld och psykiskt våld

Ekonomiskt våld förekommer sällan isolerat. Ofta samverkar det med psykiskt eller emotionellt våld – exempelvis genom skuld, skam eller hot om ekonomisk ruin. Kombinationen gör det svårt för den utsatta att lämna relationen, vilket gör den juridiska rådgivningen särskilt känslig.

Som jurist är det därför viktigt att se helheten. I vissa fall bör klienten hänvisas till stödorganisationer som kvinnojourer, socialtjänst eller skuldrådgivning – parallellt med den juridiska processen.

Juridik i förebyggande syfte

Genom tydliga juridiska avtal kan man i viss mån förebygga ekonomiskt våld t ex:

• Äktenskapsförord som skyddar den utsattes egendom.

  
  

• Testamenten och gåvobrev som förhindrar att egendom överförs på ett sätt som missgynnar den svagare parten.

  
  

• Framtidsfullmakt som minimerar risken för ekonomiskt utnyttjande vid sjukdom.

  
  

Juridiken kan aldrig helt skydda mot ekonomiskt våld, men den kan skapa ramar som stärker den enskildes självständighet och handlingsutrymme.

Avslutande reflektion

Ekonomiskt våld är ett samhällsproblem, men det är också en juridisk fråga.Genom att tala öppet om det – och förstå dess påverkan inom familjerätten – kan vi bidra till att fler får syn på mönstren, söker hjälp i tid och återtar kontrollen över sitt eget liv.