Undersökningar visar att föräldrar tenderar att spara mer pengar till sina söner än till sina döttrar. Denna skillnad i ekonomiskt stöd kan leda till betydande ekonomiska klyftor mellan könen redan från ung ålder och påverka barns framtida ekonomiska förutsättningar.
Omedvetna normer styr sparandet
Många föräldrar uppger att de försöker vara rättvisa i sitt sparande för sina barn, men forskning visar att omedvetna könsnormer ofta styr hur pengar fördelas. Studier har funnit att föräldrar i högre utsträckning ser söner som framtida försörjare och därför investerar mer i deras ekonomiska trygghet. Döttrar, å andra sidan, får ofta mindre sparande eller förväntas på sikt få ekonomiskt stöd genom relationer eller familjebildning.
Enligt en studie kan, som visar att denna skillnad har varit konstant över tid.
Hur mycket sparas och vad investeras i?
Studier visar att föräldrar i genomsnitt sparar cirka 12 % mer till sina söner än till sina döttrar under uppväxten. Denna skillnad beror delvis på traditionella föreställningar om framtida ekonomiska behov och riskbenägenhet.
Vanliga sparformer inkluderar:
Investeringssparkonton (ISK): Föräldrar tenderar att placera mer kapital i aktier och fonder för söner.
Sparkonton: Används oftare för döttrar, vilket ger lägre avkastning över tid.
Fonder: Söner får oftare pengar investerade i högavkastande fonder.
Bostadssparande: En betydande del av sparandet går till insatser för framtida bostadsköp, men söner får i genomsnitt mer stöd här.
Skillnader mellan hög- och låginkomsttagare
Föräldrars inkomstnivå påverkar också sparandet. Höginkomsttagare sparar generellt mer till sina barn än låginkomsttagare, men skillnaden i hur pengarna fördelas mellan könen är fortsatt tydlig. Enligt studier sparar höginkomsttagare i genomsnitt dubbelt så mycket per månad till sina barn som låginkomsttagare. Dessutom tenderar höginkomsttagare att använda sig av mer fördelaktiga sparformer, såsom ISK och fonder, medan låginkomsttagare i högre grad sparar på traditionella sparkonton med lägre avkastning.
Har sparandet ökat eller minskat över tid?
De senaste åren har det totala sparandet till barn ökat något, men skillnaderna mellan olika inkomstgrupper har också blivit mer påtagliga. Höginkomsttagare har ökat sitt sparande medan låginkomsttagare har minskat sitt sparande, vilket ytterligare förstärker de ekonomiska klyftorna mellan barn från olika socioekonomiska bakgrunder. Samtidigt har inflation och ökade levnadskostnader gjort det svårare för låginkomsttagare att spara i samma takt som tidigare.
Långsiktiga ekonomiska konsekvenser
Denna skillnad i sparande får konsekvenser som kan sträcka sig långt in i vuxenlivet. En son som har fått mer ekonomiskt stöd kan ha en bättre förutsättning att investera i utbildning, starta eget företag eller köpa en bostad tidigare i livet. För döttrar kan det lägre sparandet innebära en lägre ekonomisk buffert, vilket kan göra dem mer sårbara för ekonomiska motgångar.
Hur kan föräldrar bidra till ekonomisk jämställdhet?
Föräldrar som vill bidra till en mer jämställd framtid kan ta aktiva steg för att säkerställa att deras barn får lika ekonomiska förutsättningar:
Jämlikt sparande: Medvetandegör hur pengarna fördelas och se till att både söner och döttrar får lika stora sparande.
Ekonomisk utbildning: Ge alla barn samma förutsättningar att förstå sparande, investeringar och privatekonomi.
Uppmuntra ekonomiskt oberoende: Lär barn vikten av ekonomiskt oberoende och främja självförsörjning hos både pojkar och flickor.
Sätt förebilder: Visa genom handling att kvinnor och män har lika stora möjligheter och ansvar i ekonomiska frågor.
Att skapa ekonomisk jämställdhet börjar i hemmet. Genom att bli mer medvetna om hur sparandet fördelas kan föräldrar bidra till att minska ekonomiska skillnader mellan könen och skapa bättre förutsättningar för alla barn, oavsett kön.
Comments